Kyrkoherden Jonas A. Nenséns (1791–1881) bevarande uppteckningar utgör ett av de största och viktigaste bidragen till de nordliga folkens liv och kultur från 1800-talet. Genom infrastrukturprojektet ”Den vetgirige lappmarksprästen”, som stötts av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, har detta omistliga material digitaliserats och görs på denna hemsida sökbart för forskare och allmänhet. Det öppnar för nya insikter i vårt historiska, språkliga och kulturella arv. Inte minst gäller det samernas och nybyggarnas vardag inom det nordliga rummet.
Jonas A. Nensén föddes 1791 i Själevad, prästvigdes 1817 och var kyrkoherde i Dorotea från 1832 fram till sin död 1881. Innan han kom till Dorotea var han pastorsadjunkt i Åsele (1819–1820) och tjänstgjorde sedan i Lycksele i tolv år, bl.a. som vice skolmästare.
Under sin levnad reste han över vidsträckta områden i norr och tog del av invånarnas egna erfarenheter och deras språk och kultur, och gjorde noggranna noteringar i bästa linneanska anda. Uppteckningar finns från ett stort område från norra Jämtland i söder upp till Gällivare och Överkalix i norr. Materialet levandegör de nordliga regionerna och dess invånare från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet. Rösterna som framträder speglar framför allt det vardagliga liv som kvinnor och män, unga och äldre, rika och fattiga, samer, svenskar, norrmän och andra berättade om utifrån egna liv och traderade erfarenheter. Även vissa myndighetspersoners perspektiv belyses dock i uppteckningarna. Materialet är i många avseenden helt unikt.
På denna hemsida är Nenséns uppteckningar kategoriserade med hjälp av länkar till sex enskilda volymer, varav fem utgör handskrifter av hans egen hand: de tre volymerna från Uppsala universitetsbibliotek (R 649, R 650 och R 649a), en volym som förvaras på Folkrörelsearkivet i Umeå (F:I) samt Nenséns Diarii-Bok 1841–1878 som finns i privat ägo.
Den sjätte volymen (F:II) utgörs av diverse handlingar som hör samman med Nenséns bortgång. I denna volym ingår hans bouppteckning, ett protokoll från en auktion som hölls av stärbhusdelägarna och hans och hans tredje hustru Märta Helena Ullbergs inbördes testamente. Även dessa original förvaras på Folkrörelsearkivet i Umeå.
Inom ramen för projektet har volymerna R 649 (helt) och R 650 (delvis) transkriberats och gjorts sökbara. Volym R 649 innehåller uppteckningar som helt eller delvis är skrivna på olika samiska varieteter. Majoriteten av sidorna med samiskt innehåll utgörs av umesamiska och sydsamiska uppteckningar, men även nordsamiska, pitesamiska och lulesamiska uppteckningar finns representerade i materialet. En dryg tredjedel av R 650 har också transkriberats. Det som inte kommit med i transkriptionerna – och inte heller enligt planen för projektet skulle tas med – utgörs av uppteckningar med finskt och ryskt innehåll, men också diverse excerpter ur litteratur och tidningar som bedömts vara av mindre intresse. Några få sidor av relevans från Folkrörelsearkivets handskrift (F: I) har transkriberats. Volym R 649a – som innehåller diverse ”klasmata” (fragment) och skilda anteckningar från olika skrifter och källor – har inte heller transkriberats, vilket helt överensstämmer med den ursprungliga planen. Däremot finns naturligtvis sidorna med i den publicerade handskriften.
Där en sida transkriberats återfinns transkriptionen i en fil intill själva handskriftssidan. Dessa filer finns i två varianter: en som enbart innehåller text och en som innehåller kontextualiserande kommentarer. De senare återfinner man i marginalen, och kommentarerna har tillkommit när projektgruppen i olika skeden av arbetet kommenterat ord, nämnda personer, platser etc. Kommentarerna, som inte är färdigredigerade, kommer att ligga till grund för den vetenskapliga utgåvan med kommentarer som vi planerar att ge ut i bokform.
Principerna för transkriptionen framgår av ”Transkriptionsnyckel”.
Ord och namn i det transkriberade materialet är möjliga att söka med hjälp av fritextsökning.
Infrastrukturprojektet ”Den vetgirige lappmarksprästen” har som sagt generöst finansierats av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (IN14-0194:1) och genomförts vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, under åren 2015–2019. Projektet har letts av Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.
Historikerna Stina Karlgren och Robert Eckeryd har under åren 2015–16 svarat för transkription och kontextualisering. Under 2018 och 2019 har Robert Eckeryd sedan förberett publiceringen och samordnat de kontroller av läsningen som skett med hjälp av professor em. i samiska Olavi Korhonen (samiskt material), fil. dr i nordiska språk Ulf Lundström (nordiskt material) och projektledaren.
För framställandet av hemsidan har IT-avdelningen vid Umeå universitetsbibliotek engagerats, framför allt Alexander Näslund och Jan Gunillasson. Till dessa går ett varmt tack. Vi har även haft ett samarbete med Uppsala universitetsbibliotek och en referensgrupp bl.a. bestående av personer knutna till nordliga museer, vilka senare säkerställt materialets användarvänlighet. Till dessa går också ett tack.
Läsare av utgåvan som har synpunkter på tolkningen av handskriften, på upplösningen av förkortningar eller på text- och sakkommentaren, kan med fördel förmedla dessa synpunkter till Lars-Erik Edlund under adress lars-erik.edlund@umu.se. Tack på förhand!
Lars-Erik Edlund Robert Eckeryd Stina Karlgren
Projektledare