J. A. Nensén – född i Själevad 1791 och död som kyrkoherde i Dorotea 1881 – växte upp i den välbekanta Frösöskolans närhet där hans farfar Andreas Nensén var inspektor. Farfadern var vän till Knut Lenæus, författaren till den klassiska skildringen Delsboa illustrata (1764). Phebe Fjellström har i en idéhistorisk bakgrundsteckning bl.a. pekat på att Nensén kan ha influerats av Sven Baelters frågelista som ingår däri. Vad gäller det utilistiska materialet hos Nensén torde det ha hanterats efter mönster i Jacob Faggots frågelista från 1741.

Nenséns uppteckningar infogar sig emellertid också i andra avseenden i en lång intressant idétradition. Redan den blivande riksantikvarien Johannes Bureus gör i sin ”kladdebok” Sumlen (i urval utgiven av G. E. Klemming 1886) anteckningar av allehanda natur som fördes under en Norrlandsresa 1600–01. Dessa anteckningar påminner mycket om Nenséns. Bureus inspirerade senare Gustav II Adolf till att fastställa ett ”Memorial” (1630) för Sveriges ”häfdasökare”, efter vilket man skall samla informationer om den materiella kulturen (”gamble runaskriffter”, lagböcker, brev m.m.), men också uppteckna det vi idag kallar immateriellt kulturarv: ”redskapz nampn […] sochnars, byars, skogars, strömars, siögars, bergz, öijars och holmars, vddars, grundz nampn” etc. men också ”vthleta hwadh sinnelagh hwardt landskapz folk hafwer”, alltså söka efter landskapskaraktärer. Ärkebiskop Eric Benzelius d.y. gjorde sedan under första hälften av 1700-talet betydande insatser för att få prästerna att notera ord ur landskapsdialekterna. Hos Bureus och Benzelius fanns en viktig ideologisk bakgrund till uppteckningsverksamhet av den typ som Nensén representerar, där alltså också det immateriella kulturarvet uppmärksammas.

Nenséns uppteckningar har också likheter med en hel del av de anteckningar som den unge Carolus Linnæus förde under sin resa mot norr 1732 där uppgifter om natur och kultur noteras, och inte minst områdets resurser i tidens anda synliggörs. Likheter finns naturligtvis också med Knut Lenæus redan nämnda Delsboa illustrata (1764), andra därmed samtida arbeten att förtiga.

Nensén ingår alltså i en samlartradition där intresseområdet är vidsträckt, och där slagordet stundom tycks vara ”allt är viktigt”. Nensén är emellertid också något av nydanare, eftersom han tillför uppteckningarna en betydelsefull komponent genom att nära nog konsekvent ange vem som är informant, dennes/dennas födelseår (och många gånger senare infogat dödsår) och dessutom lämnar uppgifter om sagespersonen som sätter in honom/henne i ett sammanhang. Detta senare blir det vanliga när det vetenskapligt baserade upptecknandet tar fart i slutet av 1800-talet, och språkliga och folkkulturella förhållanden därigenom samlas in för folkminnesarkiven och de s.k. landsmålsföreningarna.

I denna senare upptecknartradition finns från just södra Lappmarken – för att fokusera på Nenséns mest näraliggande geografiska område – arbeten av bland andra O. P. Pettersson och Lisa Johansson, liksom Nils Erikssons rika uppteckningar, vilka sistnämnda är de som främst ligger till grund för Rolf Kjellströms utgivning om Nybyggarliv i Lappmarken (2012–16), som redovisar den materiella kulturen i Vilhelmina under nybyggartiden.

Litteratur om Nensén och hans uppteckningar

Bygdén, Leonard 1923. Hernösands stifts herdaminne, D. 1, Uppsala. S. 222–223. Drake, Sigrid 1918 [1979]. Västerbottenslapparna under förra hälften av 1800-talet. Etnografiska studier, Uppsala 1918. [Faksimilutgåva, Umeå 1979, med efterskrift av Katarina Ågren.]

Fjellström, Phebe 1965. Varifrån kommer birkarlarna? I: Rig 1965. S. 42–56.

Fjellström, Phebe 1982a. Från börtja till tullstry: ångermanländsk folkkultur i J. A. Nenséns handskriftsmaterial. I: Lars-Erik Edlund (red.), Från finnmarker och ådalar. Mellannorrländsk kultur- och socialhistoria från sju sekler, Umeå. S. 73–93.

Fjellström, Phebe 1982b. Maritim etnologi och historia: Etnologiska synpunkter på maritim kultur vid Bottenviken. I: Christer Westerdahl (red.) Bottnisk kontakt. Maritimhistorisk konferens, Örnköldsviks museum 12–14 februari 1982, Örnsköldsvik. S. 113–120.

Fjellström, Phebe 1983. Five centuries of Northern-Swedish ethonology. From Olaus Magnus to J. A. Nensén. I: Leena Samallathi, Res referunt repertae. Niilo Valonen 1913–1983 (Mémoires de la Société Finno-Ougrienne), Helsingfors. S. 37–45.

Fjellström, Phebe 1984. Nordsvensk etnologi under fem sekler. Från Olaus Magnus till J. A. Nensén. I: Saga och sed 1984. S. 27–57.

Fjellström, Phebe 1985. Samernas samhälle i tradition och nutid, Stockholm.

Fjellström, Phebe 1987. Bottnisk kontakt. Föredrag vid Svenska litteratursällskapets i Finland årshögtid den 5/2 1986. Finlandssvenska och norrländska kulturkontakter i etnologisk litteratur. I: Bottnisk kontakt III: 7–9.2. 1986 i Jakobstad, Jakobstad. S. 121–130.

Fjellström, Phebe 1988a. En fjällvandring till Alkavare kapell sommaren 1841 – nedtecknad av kyrkoherden i Dorotea, Jonas A. Nensén. I: Kenneth Awebro (red.), Kring Alkavare lappkapell, Stockholm. S. 78–90.

Fjellström, Phebe 1988b. [Artikeln] Jonas Nensén. I: Svenskt biografiskt lexikon, bd 26 (1987–89). Elektroniskt tillgänglig https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8831&forceOrdinarySite=true; hämtad 2020-02-15.

Fjellström, Phebe 1991. J. A. Nenséns handskriftssamling. En dokumentation av 1800-talets kolonisationsskede i Västerbottens inland. I: Phebe Fjellström, Tärna i blickpunkten. En fjällsocken i tvärvetenskaplig belysning, Umeå. S. 115–130.

Fjellström, Phebe 1992. Jonas A. Nensén (1791–1881). En nordsvensk folklivsforskare och fältarbetare i P A Säves anda. I: Sven-Olof Lindquist, Torsten Gislestam & Ulf Palmenfeldt (red.), Per Arvid Säve och hans samtida, Visby. S. 67–76.

Fjellström, Phebe 1998. Jonas A. Nensén. en unik nordsvensk folklivsforskare. I: Bure Holmbäck (red.), Ljuset i norr, Stockholm. S. 49–59.

Fjellström, Phebe 2001. Om Jonas Nenséns bild av nybyggarkulturen. I: Lars-Erik Edlund & Anna Karolina Greggas (red.), Kulturmöten i Lappmarken. förhandlingar från ett symposium i Vilhelmina den 28–29 september 2000, Umeå. S. 29–39.

Geijer, Herman, Liljeblad, Sven & Dahlstedt, Karl-Hampus 1945. Zakarias Bångs Sagor. I: Herman Geijer, Sven Liljeblad och Karl-Hampus Dahlstedt, Svenska sagor och sägner. 9. Sagor från Åsele Lappmark upptecknade av Olof Petter Pettersson, Stockholm. S. 177–193.

Handlingar rörande prestmötet i Hernösand den 14, 15 och 16 augusti 1883, Härnösand 1884.

Lundström, David 1988. Pastor Nensén – en legend. I: Doroteakrönikan 1988, Dorotea.

Modin, Erik 1931. Jonas Nensén. En Lapplandsforskare. I: Eric Festin (red.), Festskrift till Carl J. E. Hasselberg, Uppsala. S. 289–313.

Modin, Erik 1935. Ur J.A. Nenséns dagbok. I: Västerbotten 1935. S. 68–96.

Nordberg, Arne 1974. Petrus Læstadius, upplysare och upprorsman, Luleå.

Numelin, Ragnar 1918. Ny sociologisk Lapplandsforskning [recension av Sigrid Drake 1918]. I: Finsk tidskrift, Helsingfors. S. 349–57.

Wiklund, K. B. 1918. En publicerad handskriftssamling [recension av Sigrid Drake 1918]. I: Svensk humanistisk tidskrift 2, 1918. Sp. 193–201.